Visst behövs det mera spontanitet i vardagen? Jag och en på mitt jobb hade en lång diskussion om det på fikarasten idag. Man är alltid så jäkla rädd för att gå fram till främlingar och tex ge komplimanger eller prata överhuvudtaget. Varför är det så, vad är det värsta som kan hända? Jo att personen blir jätte glad och ger en för hård kram att man bryter revbenen. Nej jag tror inte det händer faktiskt. Det värsta som kan hända är att personen blir jätte glad och vad är det för läskigt med det? Jag vet själv hur glad jag blev en gång när en tjej kom fram till mig och sa att hon tyckte att min jacka var jätte snygg och undrade vart jag hade köpt den.
Vi är så jäkla kinkiga. Jag vet situationerna när man ser någon som har tex en snygg väska, då tänker man, ska jag gå fram och fråga vart hon har köpt den eller inte? Nej jag skiter i.. sen ångrar man sig när man har gått därifrån, men om man väl gör en god gärning och går fram till presonen så ångrar man sig aldrig.

Det var så roligt för när jag gick hem från jobbet så mötte jag ett par som liknade mina kompisar så jag vinkade jätte glatt men märkte i samma sekund att det inte var mina kompisar för paret tittade på varnadra med en konstig blick och sa "öh, känner du henne eller?" 
Ni ser, folk blir förvånade när man hälsa på dem man inte känner. 
Jag säger bara, mera spontanitet! Det gör allt så mycket trevligare =)